Kristin

En kille kom fram till mig och började fråga en massa saker om utlännignar och om vart jag bodde och vart jag gick i skolan. Verkar inte så farligt. Sen började han fråga jättekonstiga saker som "vilket nummer bor du på?", han visste inte ens vilket område jag bodde på, så varför ville han veta vilket nummer jag bodde på? Jag bad Gabbä ringa mig på sms, och hon ringde direkt (TACK SOM FAN! <3). När jag gick av bussen för att gå hem så gick han också av, jag gick åt ett annat håll än vad jag brukar och ställde mig i mörkret så han inte skulle se mig så jag kunde gå hem i frid. Han ställde sig på kullen vid vägen och typ tittade eller något. Jag ringde mamma, störtgrät, jag var livrädd. Såg honom inte längre, så jag gick mot mitt område, och utanför mitt område var han. Jag sprang in på en annan gata och gick runt för att gå en annan väg. Då var han helt plötsligt där med, jag blev ännuräddare och mamma ringde sin kompis som bodde i närheten och jag fick gå in till henne och sen kom min farfar och hämtade mig. Kommer inte våga vara ensam på ett bra tag.

Det kanske låter som ingenting, men jag var LIVSRÄDD.