Begravning, fin, sorglig, dum präst.
Sen började begravningen, det var rosa blommor överallt. Kistan var liten och vit. Jag kan inte förstå att en person med så stor och fin personlighet fick plats i den lilla kistan. Det börjades med två utav världens finaste låtar, stairway to heaven och tears in heaven. Sen var det en psalm och sen "begravningsakt". Prästen pratade lite okänsligt må jag säga, hon fokuserade inte på alla fina saker med alex, allt som var bra, utan på att alex inte ville leva mera och tog sitt liv. Jag blev lite arg faktist. Sen fick vi höra på några fler låtar, gå fram till kistan och ta farväl, titta på blommor och lyssna lite mer på låtarna. Sen var det slut. Jag grät från början till slut. När jag var påväg ut såg jag Christian, han hade inte gått fram till kistan, han satt och grät så mycket att han knappt kunde andas, jag ville så gärna bara gå fram och ge honom en kram och säga att allt kommer att bli bra. Och att han inte ska ta på sig skulden trots att Alex's mamma och syster tittade på honom som att dom skulle kunna döda honom. Han var helt förstörd och dom betedde sig elakt. Han älskade henne, och det vet jag. Och Alex sa till mig att om det inte var för Christian så hade hon nog försvunnit mycket tidigare. Jag ville säga att han hade gett henne mer liv än någon annan av oss kunde ge henne. Men jag vågade inte. Jag var feg och vågade inte. Jag tror jag ska försöka kontakta honom på annat sätt. För det är inte rättvist. Nu mår jag dåligt, har ont i huvudet och sånt. Bland annat för att jag saknar min underbara vän, bland annat för att jag känner att Christan behöver bättre respons än vad han har fått!
Bilden är blomman jag la på kistan, fanns inga fina rosa rosor så fick ta denna!
Hunbun, bara att höra av dig närsomhelst om vadsomhelst, kom ihåg det <3
ahw, jag är säker på att alex har det fint nu :)
saknar och älskar dig bby <3
Sötbajs... Jag vet begravningar är det tuffaste som finns, att avsked är så himla svåra. Jag tror inte prästen menade att vara sådan, han/hon kanske bara ville förklara att människor som tar livet gör det valet själva, och gör det för sin egen skull? Alltså att de har ont men att det inte gör ont längre? Huvudsaken är ju att du vet hur hon var, att du vet alla positiva saker och jag vet att du kommer ta vara på det.
Gick du fram och sa till Christian? Jag tror nämligen han hade mått bra av att höra något sådant, oavsett tidspunkt. Han hade säkert kunnat trösta dig också.
Jag vet att tiden som kommer nu kommer att vara tuff, och att den har varit det sedan dagen D. Det gör ont att förlora någon man älskar, en vän. Grejen är, att man får ofta för sig senare att de faktiskt inte har lämnat oss, utan är med oss hela tiden. Jag är säker på att Alex är med dig hela ditt liv ut. Är man nära vänner, så är man nära vänner.
Du vet du kan prata med mig närsomhelst när du känner för det. Det behöver inte vara framkrystat, utan bara snacka om du känner för det. Jag älskar dig och saknar dig! Jag tänker på dig hela tiden. <3
Haha javisst är det! ;)
Vad taskigt av prästen föresten :O Usch!!
TACK! :D Javisst gör den! Solen låg på jätte fint när jag tog det kortet! Tack så mycket :)
Ha en fin kväll!
åh, jag tror också hon hade älskat blomman (för jag gör -)
& bäst för prästen att den inte menade nått sånt, dock så tycker jag att den borde varit mer, hm. hur ska man kalla det? känsligare? tror du fattar vad jag menar ändå.
puss <3
Åh Ales!!!<3<3<3<3<3<3
Jag saknar henne så himla mycket!!!!!!
